Så hette filmen som blev kvällens höjdpunkt igår. Gudars skymning vad bra den var! Jag må nog nästan säga att den ligger delad etta med P.S. I love you på snyftarlistan. Men till skillnad från den filmen så kunde jag ju släppa tårarna lösa på riktigt igår med tanke på att jag satt instängd i mitt rum när jag såg den. Den handlade om en cool kille som blev kär i en tönt och så visade det sig att hon hade cancer och så vidare och så vidare...
   Herrejösses sikken lipsill jag har blitt!

Men. Man behöver ju inte bara lipa för att man är ledsen, ibland så kommer tårarna även när man är riktigt rikgigt glad och det var jag igår i skolan när jag, Amanda och Julia satt och gjorde ElfYourself videosar på oss. Fy fanken vad jag skrattade, jag dog!

Nåja, nu är det pållen som står på schemat. Att sticka ut och rida i detta ruskvädret känns väl lite sådär, men jag måste. Har inte ridit på typ en vecka, men jag har passat en annan häst också och då hinner man inte med så mycket annat än att mocka och göra i ordning...

Puss Hej!