Söndag, sitter vid datorn och ska plugga egentligen, men som vanligt är det andra saker som kommer emellan. Trots mitt dagsschema som jag gjorde åt mig själv igår kväll slösar jag ändå bort tiden på att göra andra oviktiga saker...
Ne, fan! Nu får jag rycka upp mig själv! Sommarn är snart här tillsammans med ett långt härligt lov, happy thoughts.

Igår såg jag på Changelings. Faaaaan va bra den va, så jävla äcklig. Det var seriöst så att jag höll på att spy i en viss scen. Man fick nämligen se när ett psycho hackade upp små barn i miljontals delar. Okej, man fick inte se det direkt, men han gjorde det ändå. Det värsta var att det är en sann berättelse. Sök på "The Chicken Farm Murders" eller nåt liknande på Google så får ni se vad filmen handlade om. Huuuua.

Nu står det klart att jag och Matilda flyttar till Högbo Ridklubb den 1:a juni. Känns ganska skönt faktiskt, det blir liksom bättre förhållanden att stå där. Inget fel på stället hon står på nu, absolut inte, men det finns ju positivt och negativt med allting liksom.

Jaja, tillbaka till verkligheten.

Puss Hay! 

Fick reda på att vi inte hade någon naturkunskap förut, tjohoo! Nu ska jag plugga ihjäl mig på körkortsteori, samhällskunskap och lite naturkunskap. Får se bara hur länge dom* planerna håller, hrm...

Läste nyss på Erikas blog om något med kladdkaka, mmmm! Kanske kan det bli en sådan nu? ;-)

Puss Hay!

* Så jävla störande, jag har börjat få skitsvårt för att veta när det ska vara de eller dem i en mening. Min hjärna håller nog seriöst på att rötna bort. Hjälp mig!

Fan vad det här med bloggandet inte känns lika kul längre, fast ändå så är det jävligt skönt att skriva av sig ibland.

Matilda är i alla fall på bättringsvägen. Vi fick hämta hem henne från Ultuna redan igår, wihoo! Tyvärr så kommer det inte att bli någon direkt motion för hennes del på ett tag så jag är väl inte överexalterad av tanken av att jag måste sätta mig i hennes sadel efter vilan... Eller jo det är jag nog förresten, älskar tokiga hästar! Hoho.

I morgon ska jag iväg och köra halkan. Måste säga att jag inte känner mig så pepp som jag trodde. Tror att det beror på att jag har så mycket i skolan nu (typ 10 miljarder arbeten i varje ämne som jag är sen med, utan att överdriva). Förhoppningsvis så går det över i morgon, de jag har pratat med som har gjort den säger att det var kul.

Fan, vet ni vad jag kom på nu? Nu kommer jag ju förmodligen inte att kunna tävla i Storvik den 30:e. Attans... Jaja, bara hon blir frisk. Det är det ända jag bryr mig om i nuläget.

Ne, nu ska jag nog ta och tänka på refrängen.

Good-night, sleep tight, don't let the bedbugs bite ;-)

Hej... Min häst är allvarligt sjuk. Hon står för närvarande på Ultuna Djurklinik för behandling, samtidingt som jag befinner mig på obestämd plats (i tankarna i alla fall). Jag funkar helt enkelt inte utan henne, håller på att bryta ihop helt och hållet så fort jag tänker på någonting som kan kopplas till henne. Till alla er som någon gång har varit tvungna att lämna eran älskades liv i någon annans händer, jag vet nu hur det känns. Men i alla fall, så här har de närmaste dagarna sett ut:

Torsdag 7/5: Jag åkte till stallet som vanligt men märkte att nåt inte stod riktigt rätt till med Matilda. Kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var men nåt fel var det.
    När jag precis hade åkt hem igen ringde Emma och sa att hon hade lagt sig ner i boxen (innan de fått kvällsmat?!) och ville inte riktigt resa sig. Vid det laget börjde jag få hjärtklappning. Jag åkte dit igen och såg att hon låg ner i boxen och andades relativt tungt, då kunde jag inte hålla igen tårarna längre.
    Mamma ringde till veterinären som, snäll som hon är, kom dit omedelbart. Hon tyckte nämligen att det lät som sympyom för kolik. När hon kom fick Matilda en massa sprutor och hon gjorde även rektal på henne (eller vad det nu heter). Vet. sa också att hon måste hållas under bevakning under hela natten, så Eva var snäll och kom ner med fika och madrass åt mig.
    Det var nog den längsta natten i hela mitt liv. Med sammanlagt ca 10 min sömn fick jag sitta uppe och helt hjälplöst kolla hur Matilda plågades av smärtorna.

Fredag 8/5: På morgonen tyckte jag att hon hade blivit lite bättre, en avcheckning med Irene via telefon stärkte det.
    Eftersom att jag var tvungen att åka till skolan för att göra Nationella Prov lämnade jag Matilda under bevakning av Eva i några timmar. Men... Kl. 10.20 ringer Eva och säger att hennes tillstånd har försämrats och måste ner till Ultuna omedelbart. Jag lämnade skolan och åkte till stallet för att dra på henne på transporten. Notera nu att jag inte har sovit på en helt natt och var extremt trött och emotional.
    Vägen ner till Uppsala kändes som den längsta någonsin, men vi kom fram till slut och fick hjälp av en veterinär. Hon gjorde en massa tester (Matilda var kolugn hela tiden) och det visade sig sedan att hon hade drabbats av bukhinneinflamation. Hon kommer att bli kvar där den närmaste veckan för behandling...

Lördag 9/5: Nu sitter jag och väntar på ett samtal från Ultuna som säger att det är påväg åt rätt håll.

Amanda Creutz har nu fyllt 18! Eller ja, för tre dagar sen nu i och för sig men... Höhö.
Dagen började med en hotellfrukost tillsammans med mamma och Peter i Högbo, mm-mm-mm! Efter några gratulationer via telefon och ett samtal med min kära syster (som var på väg till jobbet vid tillfället) åkte vi hemåt igen.

Väl hemma kliver jag ur bilen, helt plötsligt hör jag ett tjut och en massa skrik! Tre gestalter kommer uppspringandes ur källartrappen med partytutor och serpentiner i högsta hugg, till en början förstår jag inte riktigt vad som händer men tillslut så börjar tårarna att rinna när det klarnar för mig att det faktisk är Sandra, Erika och Linnéa som har kommit hit!!! Linneá som en timma innan lurade i mig att hon va påväg till jobbet och Sandra och Erika som tutat i mig i säkert ett halvår att de skulle vara i Stockholm denna helgen. Mamma, pappa och Peter hade också varit med på överraskningen. Fy fan vad jag blev glad asså, det var nog den bästa presenten jag någonsin fått.

På kvällen sedan drog vi brudar till Karma. Det var nog den tattigaste krogen jag varit på i hela mitt liv tyvärr... Men Sandra hittade en himla trevlig kis där i alla fall. Efter att ha gjort ett ex antal raggningsförsök på'na hela kvällen gav han tillslut upp, något förkrossad dock. Utanför Sibylla hade de en lite konversation, den löd ungefär såhär tror jag:
K: Tycker du inte om mig eller?
(...)
S: Asså, jag tycker inte att du är attraktiv, nej.
(...)
K: Ne, du har inga bra argument till varför du inte tycker att jag är attraktiv!
Sen så pratade han en massa om att han visst hade självkänska och självförtroende m.m... AAHAHAHAHAHAHA!
Fan vad elak jag är som skrattar, men det hela va bara så himla patetiskt.

Lördagen bjöd på en tripp till Gävle, det kändes som att jag hade en tumör som tryckte inne i skallen på mig. Alkoholen dagen innan tog lite för mycket plats tror jag. På kvällen blev det grillning och sedan filmmys. Vi hade hyrt House Bunny, Quarentine och Passengers. Alla var totalkassa.

Jag vill nu säga tack till mamma, Peter, Sandra, Erika och Linnéa för den mest oförglömliga helgen i mitt liv. Nu kommer jag förmodligen att ha ångest ända fram tills jag ska till Trollhättan för att jag kommer sakna er så mycket. Det kniper änna i hjärtat redan kan jag säga...
Ne, nu får jag sluta tror jag, innan jag börjar lipa igen. Haha.

Puss Hej! (från en som är 18, höhö)